mainstreamalternativ

Åh, jag upptäckte i helgen att Johan Ajvide Lindqvists senaste roman kommit ut nu. Men första reaktion var KÖPA LÄSA! Sen kom den bittra verkligheten, har inte råd att köpa nya inbundna böcker och har inte riktigt tid att läsa något som senare måste analyseras. Inte när det brinner i knutarna och man inte vill vara en eftersläpande student i hela sitt liv. För det vill man ju inte.


Men om du känner dig sugen på en svensk roman som tydligen ska handla om en läskig flicka och ondska (ja, du hör ju hur underbart det låter) så tycker jag att du ska slänga dig in i en bokhandel och göra en investering. Den heter Lilla stjärna.

Sen kan jag ju också påminna om att det är ca 2 månader tills jag fyller år. =)

Jag började min helg med att vara En Riktig Kvinna: i fredags bakade jag två kaksorter, för att användas i byteshandel.

Kakorna gav mig en stor tjocktv. Jag tror att vi båda var nöjda med utkomsten. Jag är dessutom extra nöjd med att vi inte hade någons slags manshjälp med bärandet. Visst, jag fick hjälp av två flator, men ingen av dem är särskilt butch. =) Tv-ägarinnan tyckte att hennes pojkvän skulle ha varit med och hjälpt till, men vad jag sett av honom är han en klen popkille, och skulle knappast varit till nån hjälp i bärandet.


Nu har jag alltså till allas glädje en hel tv. Den trasiga står i ett hörn i väntan på bortförsel. Så om nån vill ha en liten tv utan fungerande fjärrkontroll är det bara att komma och hämta!

Läser: Andreas Roman- Någon i din säng (föredömlig med korta skräckisar så att man kan läsa i sträck).
Ser: Halv åtta hos mig, feelgoodtv.
Hör: Annika Norlin, allt snack om denna kvinna tvingade mig att plocka fram skivorna igen. Och hon är juh så bra!

Vet ni vad skrivarböcker är kategoriserade som?

Svar: uAef - Redigeringsteknik

Redigeringsteknik, möjligtvis det mest osexiga och opoetiska ord jag någonsin hört.

Jag har blivit tillsagd att skriva om Jonas Karlsson...



En del säger Jonas Karlsson, who?
Då säger jag.... lever ni i en skugga eller?!



Jag har ju ett problem med kända människor som jag tycker är bra.... jag vill inte riktigt att de ska finnas i verkligheten, inte min verklighet iaf.

Bra kändisar:
Annika Norlin
Johanna Koljonen

wifey frågade en gång; vem att de två jag skulle vilja vara ihop med, och jag fick råångest. Det är ju helt omöjligt att välja...


Jonas Karlsson har, hur som helst, sällat sig till deras sällskap. Snygg, talangfull (smått vidrigt egentligen med dessa renässansmänniskor som tvunget ska vara bra på en mängd olika grejer) och framstår dessutom som sympatisk. Jag har aldrig hört nåt stört rykte om honom, typ tar in på hotell för att runka.


Hur som helst igen, Jonas Karlsson stod i alla fall på Iduns scen och läst, nej spelade, en av sina noveller från senaste samlingen Den perfekte vännen, och var skitbra. Jag fick en aning om hur teater är när den är som bäst, när man liksom måste luta sig framåt i stolen, mot scenen för att insupa. När man inte vill att det någonsin ska ta slut... Ganska ofta annars när jag är på föreställningar kan jag bli smått rastlös bara fem minuter in, även när det är bra men för att jag känner mig lite fångad i min stol, för att det inte bara är att gå när jag själv vill. Panikångest light?!