hemmalördag

fördriver denna snöstormslördag med att kolla hocky och fundera över hur balkongen ska se ut i sommar. Just nu känns det inte som någon större brådska, men det är roligt att fantisera om rosévin och de där ljumma kvällarna.

Den här balkongen har en annan form än min gamla (ganska fyrkantig) och är öppen ut mot min härliga utsikt (Ica och Ängens parkering + cykelväg.) Mitt gamla bord får inte plats här, men med bara två stolar blir det jäkligt tomt och betongigt. När man googlar balkonger får man mest fram jätteterasser från nåt stockholmstak, och östermalmslooken är svår att överföra till min lilla fyrkant. Och kanske vill jag inte heller. Men jag kan iaf fundera på vad sommarens färgkombination blir på blommorna. Förra året körde jag missmatchen rött och rosa. Året innan rött, vitt och blått. Fråga mig inte hur jag minns detta!

hur mkt retarded nutidsmänniska får man va?

eftersom alla gör något roligt utan mig idag var jag tillslut tvungen att ta på mig löpartajtsen och fara ut på en sväng. Stötte på problem när den enda digitala klockan jag har (obs inte en pulsklocka från garmin) hade slut på batteri, på allvar tänkte jag då att jag inte kunde springa (eftersom jag kör efter ett program med tidsintervaller) och min andra tanke var att jag skulle sätta mig och googla efter en ny klocka!!

jag klagar ganska ofta på dumma människor, det är jobbigt när man själv är en av dem. Naturligtvis kan man springa utan att en klocka säger åt en att nu är det dags att gå snabbt och nu är det dags att jogga. Och när batterier tar slut köper man nya, alternativt letar i städskåpet.




Och en sak till, man brukar ju säga att tajts inte är byxor, hur kommer det  då sig att löpartajs är byxor? Fundera på den..

pressen

Det enda dryga med detta, nästan, eviga solljus är den gnagande känslan av att jag borde göra något vettigt/roligt/nyttigt när jag egentligen bara vill ligga inne, kolla på Game of thrones och eventuellt måla naglarna i nån påskig färg.

Jag har blivit så gammal (och präktig?) att jag får dåligt samvete över denna önskan för man borde ju hitta på någonting. Typ träna/storhandla/skaka mattor/promenera osv osv. Är det de sociala mediernas fel? Känslan av att man borde göra någonting, jämt. Eller har den alltid funnit hos människor? Kanske så länge fritid funnits, egentligen kanske man borde vara amerikan och jobba jämt med sina tre olika jobb. Nej, nu svamlar jag. Det jag ville säga är att jag har lite tråkigt, men vet inte om jag riktigt ids ändra på det.

RSS 2.0