ocool eller?
Jag älskar nya Coopreklamen, den norrbottniske gothkillen som mörkar sin schlagerhemlighet. Påminner mig om när jag var yngre och börjat hänga med radiofolk och var tvungen att erkänna att jag o mina gamla vänner träffades enbart för att se eurovision. Sen gjorde jag det till en grej och nu tror jag inte att nån INTE vet att jag kollar på schlagern och kan "allt." Så borde man alltid göra när man är lite generad över något, äg det! Det ska till svindryga människor innan de säger nåt snorkigt tillbaka.
dålig vana
Varför kollar jag egentligen på Game of thrones? Jag känner mig alltid lite nedslagen efter ett avsnitt. Alla utnyttjas på något vis och ingen är riktigt glad. Och det känns hela tiden som att allt kommer att gå åt helvete och ens favoritkaraktärer kommer att dö. Det är förstås inget jag vet säkert, har aldrig läst böckerna. Så jag kan inte ens skylla på att jag måste veta hur HBO "lyckats" med serien. Jag borde nog sluta se den, men jag ska ge det ett par avsnitt till... jag vill ju veta hur det går med Arya, drakungarna och vargarna.
Nu ska jag äntligen se Loreen
I tisdags erkände jag för Maja att jag inte sett den svenska finalen, hon blev chockad, det är nog jag också egentligen. Jag kan inte ens minnas vad jag gjorde istället? Faktum är att jag inte såg någon av delfinalerna. Världen är ur led, som man säger om man är lite pretto.
Världen blev ännu mer ur sin led när Sara breakade nyheten att mina vänner i Sundsvall dumpar mig detta eurovisionår för att istället se Black Sabbath (men man måste uppskatta ytterligheterna.) Jag har gått igenom alla faser av sorg, förnekelse, ilska, acceptans. Det blir en eurovision på Mariehemsvägen, tur att jag har en bra back-up plan. =)
Det blir en helt ny eurovisionhelg, men samma dåliga låtar och samma crappiga skämt på knakig engelska. Same same but different. Jag antar att traditioner är till för att göras om.
Världen blev ännu mer ur sin led när Sara breakade nyheten att mina vänner i Sundsvall dumpar mig detta eurovisionår för att istället se Black Sabbath (men man måste uppskatta ytterligheterna.) Jag har gått igenom alla faser av sorg, förnekelse, ilska, acceptans. Det blir en eurovision på Mariehemsvägen, tur att jag har en bra back-up plan. =)
Det blir en helt ny eurovisionhelg, men samma dåliga låtar och samma crappiga skämt på knakig engelska. Same same but different. Jag antar att traditioner är till för att göras om.
Jag vill ha en räv.
Ibland är livet tråkigt, grått och blåsigt.
Jag vet att det är ett jättelångt klipp, men snälla kolla på den ända till slutet! Det nästan bästa med det är när man hör hur mannen som filmar inte kan sluta skratta. Feelgood-internet när det är som bäst.
Jag vet att det är ett jättelångt klipp, men snälla kolla på den ända till slutet! Det nästan bästa med det är när man hör hur mannen som filmar inte kan sluta skratta. Feelgood-internet när det är som bäst.
jo, jag har en också..
Man vill ju tro att man är orginell, men det är man aldrig. Fast om vi ska vara petnoga vill jag bara påpeka att jag har en färggrann version av ögonen..
By the way, jag hoppas att ingen har känt sig uttittad hemma hos mig, jag tror att min poster är lite snällare och minde dömmande än de andra kakaoögonen.
By the way, jag hoppas att ingen har känt sig uttittad hemma hos mig, jag tror att min poster är lite snällare och minde dömmande än de andra kakaoögonen.
Lika som bär?
Alltså: nån har blivit photopshopberoende. Postern för Satc 2 har ju blivit känd för att tjejerna/damerna ser lika släta ut som barbiedocker, men kolla Thomas Järvheden! Han ser ju inte ens ut som en människa längre! Hur känns det att se sig själv så sönderretuscherad? Kan man skratta åt det?
