trötter

Tisdag
November
Gamla linser

om att göra sitt bästa

Man försöker i all ödmjukhet leva sin dröm och frälsa omvärlden. Och ingen förståelse får man tillbaka.
 
Josefin, jag vill klämma in kommunikation i din "kärlek och respekt- ska det va så jäkla svårt?" 
 
I dag bröt jag ihop lite, men bara inombords. Blir tidig kväll nu och imorgon ska jag komma igen...

en överdos optimism

Jag måste trösta mig med lite pitisk pessimism efter dagens optimistiska föreläsning, jag blev alldeles matt. Tänk positivt, gläd dig åt din spegelbild, älska kravlöst och våga dröm!
 
Josefin, om du läser detta, om någon försöker locka med en föreläsare som också är känd som rallykartläsare (jag försöker undvika att bli utpekad som näthatare..) då ska du springa åt andra hållet! Du skulle inte mäkta med.
 
 
 
Förresten, är inte Ronny sjukt ung här? Jag trodde att han alltid varit en gråaktig gubbe men tydligen inte. =)
 
 
 

saker som gör mig förbannad

putsa fönster
slå öljetter
när cykelrumsdörren slår över vaden
att det alltid ska blåsa
när ägg går sönder medan det kokar

emo

Idag är en sån där dag. Känner mig trött, mer i huvudet än i kroppen, fast egentligen i både och. Lite ensam, övergiven och ynklig. Passar inte in, en känsla jag trodde skulle försvinna efter nittonårsdagen. Den sura kompisen som är negativ.



problemet med att oftast vara glad och sprallig, är att när man inte är det, då är man det verkligen inte. och jag kan inte låtsas.

sämsta kombon

människor som röker OCH dessutom använder parfym. De får mig att vilja dö.

Som att rökning inte är nog äckligt, men i kombination med att de försöker dölja lukten (det går inte!) med nån härlig sötsliskig parfym. Det är nog den värsta lukt jag vet, tror inte det finns ett säkrare sätt att ge mig huvudvärk. Och alltid en eftermiddag på bussen när mitt blodsocker börjat dala.


Överlag tror jag folk har problem med parfymdosering, rökare mest för att de väl dödat sitt doftsinne, det är ju inte meningen att man ska känna parfymen på håll! Grejen med parfym och annat lukta gott är att det ska anas, egentligen bara när man är riktigt nära någon. Parfym ska vara intimt och personligt, när man kramas eller smyger in huvudet i halsgropen, då kan jag gilla det, men bara då.

hur man gör november lite bättre.

Jag har filat på ett inlägg på ämnet "att vara vuxen och ensam" men inser efter den helg att jag är ett jäkla gnällo. På fredag fick jag hänga med Lillemor & Maggi för fredagsmys och allvarsprat. I lördags fick jag tacos hos Jenny och träffa Bansson & Pete för att skvallra och titta på trillingbilder, och idag var jag och Wifey Anna ute på långprommis i gammliaskogen. Och då har jag dessutom jobbat som fan och inte styrt upp något utav det! Bara blivit serverad.

I got 99 problems but the friends aint one!


(jaja, det här var mest skryt om hur bra jag har det. Ensamhetsinlägget tar jag nån gång när jag har pms.)

nån slags kris.

Damn it! Jag vill skriva smarta texter om PanAm, Mad men, vänskap i vuxenvärlden, stickning, lapptyger som ligger o dräller. Men det finns inte där! Fan, jag tror pluggandet har snott allt av mig, först slutade jag läsa och nu kan jag inte skriva heller. Vd finns då kvar? Jag kan ju inte bara vara nån slags utomhustyp som springer en gång i veckan. Till slut kommer jag bara att kolla på tv, läsa bloggar och diska. Blä.




Kill me now

jag brukade älska att packa, Skrev långa listor, uppdelade i necessär, kläder, hår, skor, böcker osv. Det var en del av min planeringskärlek.  Nu känns det som ett jäkla straff!! Jag orkar fan inte tänka vad jag kommer att behöva om två dagar, det är jobbigt att fundera, att stoppa ner grejer, rätt antal dessutom och jobbigt att bära sen.jobbigtjobbigt.

gnällo har talat. Lyckligtvis har jag iaf hittat den rätta klänningen till bröllopet (eller bröllopsklänningen som jag freudianskt kallat den flertal gånger.)



och by the way, hittade en fantastisk lite plåtburk på Emmaus idag. Ni borde verkligen ta en sväng förbi den affären om ni vill rota lite. Den har, i mitt tyckte, varit lite sunkig tidigare men det kändes som att de shape:at upp sig. Förmodligen mer fyndvänlig än Myrorna nuförtiden.

Ynk

i torsdags drabbades jag av nån slags matförgiftning, oh the pain! För att inte tala om det totala ynk jag drabbas av så snart jag känner mig sjuk. Jag var så ynk att när jag ringde min planerare på jobbet för att sjukskriva mig trodde hon att det hade hänt något allvarligt! Typ att magsjuka var svepskäl för livskris eller död.



Men bara för att jag är ynk betyder det inte att det inte är synd om mig!

kombon att inte kunna äta ordentligt och osvensk värmebölja är inte att rekommendera, att dessutom jobba med att cykla fram o tillbaka längs backenvägen är.. not so fun. menmen... det är väl bra för karaktären antar jag.

ännu en helg

efter en lyckad helg är vardagen alltid lite gråare tycker jag, och min vardag börjar imorgon tjugo över fem när min väckare ringer. suck.

nu är gomaten uppäten och jag har vinkat av josefin, jag känner mig söndagsynk (trots att det är lördag) och lyssnar på Bryan Ferry. 




och inte lär jag kunna somna i kväll heller.





karriärer

Tur att jag inte är en utav de där som livnär sig på sina bloggar. Fy fan va tråkigt!

RSS 2.0