littvetenskapligt
Och nattbussen som dyker upp när man behöver den påminner väldigt mycket om kattbussen i Hayao Miyazakis Min granne Totoro. Som i sin tur är klart influerad av Alice i underlandet. Jag antar att slutsatsen är att allt som skapas kommer någonstans ifrån. Och det kan man inte bli irriterad över, det bara är så. Men ibland kan man tycka att författare och diverse kreatörer borde likt artister/låtskrivare kreditera orginalet när man "samplat" lite väl mycket.
När jag läste Mårten Sandéns Den femte systern var det också väldigt tydligt att han läst en del Selma Lagerlöf, vilket gör mig bara glad. Kul att läsa fantasy som "gräver där den står", alltså i svensk folksägen, med vättar, troll och andra väsen. Mer sånt!
Något att analysera över en kopp te.
Det där med HP slog mig också när jag började läsa om honom för en massa år sen... Tog till och med upp det på en BIV-kurs på kandidaten, när vi hade bokprat :P Bara prinskillen i sig är ju jävligt mkt Harry!!! Och att passagen finns på King's Cross ska vi ju inte tala om... Hela Rowlings värld är mkt inspirerad av Ibbotson, tycker jag. Det är fan synd att Ibbotson inte får mer uppmärksamhet, hon äger!
Ibland stör jag mig på "inspirationen" en del författare använder sig av. Iaf om de låtsas som att de är originella. Allt är redan gjort, och det enda man kan göra är att ge det redan existerande nya dimensioner. Det är då det kan bli unikt ändå. Jag tvivlar på att Rowling är en sneaky bastard, men nog är det synd att (icke beläst?) folk tror att hon var FÖRST. Typ sån "inspiration" jag inte klarar av är nutidens vampyrer, vars författare tror att de är så jäkla unika (fast egentligen skriver de bara skit - inga namn nämnda, inga glömda...)
Bra "inspiration" får gärna vara pastisch eller intertextuell. Jag älskar när man flirtar med äldre litteratur på ett snyggt och smart sätt! Kanske Sandén gör så? Carl-Johan Vallgren gör definitivt det, i Dokument rörande spelaren Rubashov - vilket är en av mina absoluta favoritböcker ;)
